Utrustning - Flugfiske
Minst två olika utrustningar krävs för att kunna möta de olika förutsättningar som kan råda under säsongen: Tyngre utrustningVårfisket präglas av högt, kallt och färgat vatten. Den lax som stiger under denna tid är ofta stor, nystigen och kan ta hjälp av vattenmassorna under fighten. Ett 14-16 fots tvåhandsspö med kraftig ryggrad, klassad för lina 10-12 är idealiskt för dessa förhållanden. Det kan på ett kraftbesparande sätt rulla upp en sjunklina, hantera stora flugor vid kast och effektivt menda lång lina. Linor i olika densiteter, alltifrån flyt till fastsink/sjunk3 (ibland även lättare grainlinor) bör ingå i sortimentet. Rullar som rymmer 200-300 meter 30-50lbs backing och har en driftsäker och stabil broms ger en viss trygghet då den krokade storlaxen sätter iväg utför forsnacken. Ovan nämnda utrustning passar även bra då älven går hög och humusfärgad efter ihållande regn. Lättare utrustningLågt, klart och varmt vatten är knepiga fiskeförhållanden som kräver ett visst finlir och försiktighet från fiskarens sida. Glöm tunga klumpar och spettiga spön, fisket blir effektivare och behagligare med korta 12-13 fots tvåhandsspön eller enhandspön i längderna 9-11 fot. Linor klass 8-10 i flyt-, intermidiate- eller sinktiputförande presenterar flugan på rätt sätt. Rullen bör balansera spöet och rymma minst 150m backing. Personligen fiskar jag gärna lax med enhandsspö. Fördelarna med enhandspöt är att kortdistansfisket underlättas, att du kan lägga större press på fisken under fighten (kortare spö = minskad hävstång för fisken) och vid landning få fisken närmare land utan att spötoppen hakar i överhängande grenar. Det går alldeles utmärkt att utföra underhandskast med enhandsspö och det faktum att linhastigheten kan accelereras upp med dubbeldrag gör kasten mindre känsliga för kraftiga vindar. Det ger fiskaren möjligheten att fiska med lättare linklasser i situationer där tvåhandsfiskaren ofta måste byta spö och gå upp en linklass eller två för att få ut flugan. Under "normala" förhållanden ger dock tvåhandsspöna både längre och framförallt mer kraftbesparande kast. Med ett längre spö är det är också lättare att menda lina och under drillning hålla upp mer fluglina och backing från vattnet så att pressen på tafsspetsen minskar. Båda spötyperna har alltså sina respektive för- och nackdelar, så valet av spö är helt en fråga om tycke och smak. Klädval och packningNeoprenvadare kan måhända användas under det tidiga vårfisket och vattentemperaturer under 10 grader, men normalt sett är andningsvadare med separata vadarskor det optimala valet. Komplettera med vadarstav om du ska bege dig ut på djupvadning, gärna också en flytväst. Specialdesignade vadarjackor är praktiska vid vadning men mindre användbara i övriga situationer, ett ventilerande regnställ är mer allround. Allra bäst är skalplagg avsedda för klättring eller andra outdoor-aktiviteter. De tar liten plats i packningen, har bra huvor (ovärderligt vid kraftigt regn) och stänger garanterat ute både regn och vind, men kostar tyvärr också en hel del. Lager på lager principen garanterar att du håller dig varm och torr även vid kraftiga regn och nattfiskepass där temperaturen kan sjunka ner till ett fåtal plusgrader. Använd underställ av syntetmaterial eller ull som transporterar bort fukten från kroppen, bomullsplagg håller kvar fukten och kyler ned dig. Som värmelager är fleece perfekt. En 20-30 liters ryggsäck används för att transportera flugaskar, extraspolar, linor, kaffetermos, extrakläder samt övrig utrustning. Tänk på att vägnätet här uppe är glest och att det därför ofta krävs kortare vandringar för att komma fram till fiskeplatsen. Karta och kompass kan alltså vara klokt at ta med. Övrigt
Övrig, i det närmaste oumbärlig utrustning är en peang/tång, tafsklippare, tafsmaterial i dimensionerna 0.30-0.50 mm och myggmedel. Det sistnämnda lämnar man inte gärna hemma, trots att de små blodsugarna minskat kraftigt i antal de senaste somrarna så kan mängden mygg, knott och ”svidd” bli synnerligen besvärande under vindstilla kvällar. Text: Johan Nysjö |
